Solen är bra för oss! Den lyfter våra humör, hjälper våra kroppar att producera D-vitamin och ger ljus åt vår vardag. Men för mycket sol är skadligt för huden. UV-strålar kan orsaka solbränna, för tidigt åldrande av huden och till och med hudcancer. Därför är solskydd viktigt för alla – oavsett om deras hud är ljus, mörk, ung eller gammal.

Solskydd är särskilt viktigt för personer med atopisk dermatit. Deras hud är känsligare, torrare och ofta inte lika väl skyddad som frisk hud. UV-strålar kan förvärra irritation och utlösa nya skov. Därför behöver hud med atopisk dermatit särskilt skydd – men det är inte alltid lätt.

Eksem och solskydd. Vad gör valet så svårt?

Atopisk dermatit är förknippad med en mycket känslig, nedsatt hudbarriär. Det innebär att huden hos personer med atopisk dermatit reagerar snabbare på yttre påverkan. Samtidigt är konsekvent solskydd viktigt – men många solskyddsmedel innehåller ingredienser som kan vara problematiska för personer med atopisk dermatit.

Inte alla solskyddsmedel tolereras väl. Många personer med atopisk dermatit reagerar särskilt känsligt på vissa ingredienser.

Irriterande ämnen i solskyddsmedel för personer med atopisk dermatit

Hud som drabbas av atopisk dermatit är mindre motståndskraftig, vilket gör den mer mottaglig för irritation eller allergier från kontaktämnen. Problematiska ingredienser i solskyddsmedel för känslig hud inkluderar i synnerhet:

Alkohol (etanol, denaturerad alkohol):
Det kan torka ut och irritera huden kraftigt. Alkohol löser upp lipider från huden och försvagar därmed dess skyddande barriär. Vid atopisk dermatit kan alkoholbaserade sprayer eller lotioner orsaka omedelbar sveda och sveda.
Faktum är att sådana omedelbara irriterande reaktioner orsakade av hög alkoholhalt är den vanligaste biverkningen av solskyddsmedel. Den resulterande torrheten och mikroskadorna på huden främjar inflammatoriska processer.

Dofter (parfym):
Parfymerade solskyddsmedel innehåller doftämnen som ofta utlöser allergier. Doftämnen är en av de vanligaste orsakerna till allergisk kontaktdermatit. Vid atopisk dermatit (eksem) är hudens försvar överkänsligt; när en doftämne (ofta en blandning av olika kemiska föreningar) kommer i kontakt med den skadade barriären kan immunförsvaret reagera med inflammation och eksem. Typiska symtom inkluderar svår klåda, rodnad och vätskande eksem flera timmar till dagar efter applicering.

Konserveringsmedel:
Konserveringsmedel skyddar krämen från bakterietillväxt, men kan irritera känslig hud.
Parabener (t.ex. metylparaben, propylparaben) anses säkra i låga koncentrationer, men misstänks ändå kunna utlösa allergier. Alternativ som formaldehydfrisättande konserveringsmedel (t.ex. kvaternium-15), vilka kan vara mycket sensibiliserande, är ofta mer problematiska.

Sammantaget kan konserveringsmedel därför potentiellt bidra till hudirritation och inflammation – särskilt när det gäller redan skadad hud.

Emulgeringsmedel:
Emulgeringsmedel binder olja och vatten i krämer. Vissa av dessa tillsatser kan dock i sig vara irriterande eller utlösa allergier. Till exempel anses emulgeringsmedel som innehåller cetyl- och stearylalkoholer (cetostearylalkohol), såväl som aminbaserade emulgeringsmedel som trietanolamin, vara vanliga orsaker till kontaktdermatit i solskyddsmedel.
Emulgeringsmedel kan avfetta huden något (eftersom de löser upp fett) och därmed försvaga barriären. Vid atopisk dermatit, som redan har färre skyddande lipider, kan detta leda till torrhet och mikrosprickor – en grogrund för irritation. Vissa emulgeringsmedel – såsom ullvaxalkoholer (lanolin) – kan utlösa kontaktallergier och därmed stimulera immunförsvaret att orsaka inflammatoriska eksemreaktioner. Därför rekommenderas att personer med atopisk dermatit väljer produkter med så få eller inga emulgeringsmedel som möjligt för att undvika ytterligare stress på den känsliga hudbarriären.

Om du vill lära dig mer om ingredienser, läs då vår spännande artikel "Eksem och ingredienser: Varför det ofta är en svår relation".

Tips för att välja rätt solskyddsmedel för atopisk dermatit

Varje hud är unik – särskilt vid atopisk dermatit. Det finns inget universellt "bästa" solskyddsmedel som alla drabbade tolererar lika bra. Huden kan reagera väldigt olika på vissa ingredienser. Det som en person tolererar bra kan orsaka klåda eller rodnad hos en annan.

Hudens aktuella tillstånd spelar också roll: Om huden är irriterad kan även en normalt vältolererad kräm vara obehaglig. Miljöfaktorer som värme, svett eller fuktighet påverkar också hur huden reagerar på en produkt.

Därför är valet av solskyddsmedel mycket personligt och beror på många faktorer.

Trial and error: Varför experimenterande är viktigt när det gäller solskyddsmedel

Därför är det bästa tillvägagångssättet ofta att testa sig fram. Experter rekommenderar att man först testar nya produkter på ett litet område (t.ex. underarmen). Om ingen reaktion uppstår inom 24–48 timmar tolereras krämen troligen väl.

Denna försiktiga metod besparar huden onödig irritation och kan hjälpa dig att hitta rätt produkt i längden. Viktigt: Solskyddsmedel är viktigt – även om du har känslig hud. Om du är orolig för reaktioner, avstå inte från skydd helt och hållet.

Lapptester: Upptäcka allergier

Ett klassiskt lapptest (epikutant test) används av hudläkare för att identifiera kontaktallergier. Misstänkta ämnen appliceras på huden under självhäftande plåster – vanligtvis på baksidan. Hudreaktionerna utvärderas efter 48 och 72 timmar. Denna metod kan till exempel upptäcka allergier mot doftämnen eller konserveringsmedel.

Vad är atopitestet?

För personer med atopisk dermatit finns det ett särskilt test: atopitestet på en liten hudyta . I detta test appliceras omedelbara allergener som pollen eller dammkvalster på huden. Om huden reagerar med eksem kan detta tyda på att allergenet förvärrar anfall av atopisk dermatit.

Denna metod är dock inte standardiserad och rekommenderas endast i specifika fall. Yrkesorganisationer tenderar att rekommendera att använda traditionella tester om man misstänker ytterligare kontaktallergi.

Att hålla koll på ingredienserna: Förstå INCI-listan – mindre är ofta mer

Varje solskyddsprodukt har en INCI-lista (International Nomenclature of Cosmetic Ingredients) på förpackningen.

INCI -listan på förpackningen visar vilka ingredienser som ingår i en kräm – i fallande ordning efter virulens. Det är ett värdefullt verktyg för personer med känslig hud eller eksem.

Två enkla regler:

1. Kontrollera innan du köper: Om du vet vilka ämnen din hud reagerar på kan du specifikt undvika vissa produkter.

2. Ju kortare, desto bättre: Färre ingredienser innebär lägre risk. Minimalistiska formuleringar tolereras ofta bättre.

Tyvärr känner inte lekmän alltid omedelbart igen vilka kemiska namn som syftar på problematiska ämnen. Till exempel kan " parfum " eller engelska termer som " fragrance " syfta på vilken typ av parfym som helst – en vanlig orsak till atopisk dermatit .

De som är osäkra kan använda praktiska verktyg: Det finns appar och databaser (t.ex. ECARF-produktdatabasen eller COSMILE-appen) som hjälper till att tyda INCI-listor och varnar användare om kända allergener finns. Sigill som ECARF-sigillet eller NEA Seal of Acceptance identifierar också produkter som uppfyller strikta kompatibilitetskriterier och inte innehåller vanliga allergener.

UV-filter i solskyddsmedel

UV-filter är de viktigaste aktiva ingredienserna i alla solskyddsmedel. De skyddar huden mot UV-strålar – den främsta orsaken till solbränna, för tidigt åldrande av huden och hudcancer. Det finns i princip två typer av UV-filter: mineral- och kemiska , och de fungerar båda på olika sätt.

Mineralfilter: inte alltid idealiska

Mineraliska (även kallade fysiska) UV-filter består av fina partiklar, vanligtvis zinkoxid eller titandioxid. De bildar ett reflekterande lager på huden och reflekterar solljus. Därför är de effektiva omedelbart efter applicering.

Nackdelar med mineralfilter:

• • De kan lämna en vit hinna på huden (särskilt synlig på mörkare hudtyper).

  • Vissa användare tycker att konsistensen är degig eller svår att breda ut. Vid atopisk dermatit kan en tät konsistens som är svår att sprida ut orsaka ytterligare irritation och göra appliceringen svårare.

  • Vissa formuleringar tenderar att torka ut huden något eller lämna en "pudrig" känsla. Detta är också problematiskt för redan torr, känslig hud.

Därför, även om mineralfilter i allmänhet tolereras väl, är de inte alltid trevliga att använda – särskilt när de behöver appliceras dagligen.

Kemiska filter – moderna, stabila och förvånansvärt hudvänliga

Kemiska UV-filter fungerar annorlunda: De penetrerar det yttersta hudlagret och omvandlar UV-strålning till värme innan den kan orsaka skada. Under lång tid ansågs kemiska filter vara problematiska – särskilt på grund av tidigare varianter som bensofenon-3 (oxibenson), som ofta utlöste allergier eller fotoallergiska reaktioner.

Idag är situationen annorlunda: Moderna kemiska filter som t.ex.

• Tinosorb S & M (bredbandsfilter UVA/UVB)

• Uvinul A Plus (UVA)

• Mexoryl SX/XL (UVA/UVB)

Dessa filter är väl undersökta, fotostabila (de bryts inte ner i solljus) och har i ett flertal studier beskrivits som icke-irriterande och vältolererade av huden – även av känslig eller atopisk hud. De finns ofta i högkvalitativa solskyddsmedel som är speciellt framtagna för känslig hud eller personer med atopisk dermatit.

Varför tolereras moderna kemiska filter bättre?

• • De är större och mer robusta byggda och tränger mindre djupt in i huden.

  • De är mindre benägna att utlösa allergier och har fått bra betyg i studier med känslig hud.

  • Många är vattentäta och motståndskraftiga mot svett och friktion – en fördel i vardagen och under sport.

Studier, såsom de som publicerats i Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology (JEADV) , visar att solskyddsmedel med moderna kemiska filter inte orsakade en ökad irritationsgrad hos barn med atopisk dermatit – tvärtom: de accepterades ofta bättre eftersom de är behagligare att applicera än mineralkrämer med en vit ton.

Det som räknas: Den övergripande formuleringen – inte bara filtertypen.

Det är viktigt att förstå att typen av UV-filter bara är en del av historien. Solskyddsmedlets övergripande sammansättning är mycket mer avgörande. Även ett mineralsolskyddsmedel kan vara problematiskt för personer med eksem om det innehåller till exempel alkohol, dofter eller starka konserveringsmedel.

Dermatologer betonar därför: Problemet är inte själva filtret – utan hela paketet.


Ett vältolererat solskyddsmedel för personer med atopisk dermatit bör:

vara fri från dofter, alkohol och irriterande konserveringsmedel

Den bör vara lämplig för känslig eller atopisk hud.

ha en behaglig konsistens så att den används regelbundet.

Därför: Var inte rädd för kemiska filter – om de är välgjorda.
Många moderna solskyddsmedel tolereras mycket väl, även av känslig hud. Filtertypen är inte den enda avgörande faktorn; den övergripande tolerabiliteten av formulan är av största vikt. Alla som tolererar kemiska solskyddsmedel väl kan använda dem utan att tveka – även de med eksem.

Slutsats: Solskydd vid atopisk dermatit är utmanande – men inte omöjligt.

De som vet vad som är viktigt kan skydda sin hud effektivt: med en lågirriterande formula, få ingredienser, god vård och stödjande åtgärder som kläder eller skugga.

Moderna solskyddsmedel kan göra mycket – om de är välgjorda. Och med rätt produkt står ingenting i vägen för en trygg och avslappnad sommar, även för känslig hud. ☀️🧴 🌞 🧴👒

Källor:

Tyska dermatologiska sällskapet (DDG). (2021). S3-riktlinje: Atopisk dermatit – uppdaterad version 2021. AWMF-registernummer 013/027.

National Eczema Association (NEA). (u.å.). Solskyddsmedel och eksem: Vad man ska leta efter i en produkt.

Uter, W., Gefeller, O., Schnuch, A., Gefeller, O., & Diepgen, TL (2010). Kontaktallergi mot ingredienser i solskyddsprodukter: Resultat från IVDK och litteraturgenomgång. Contact Dermatitis , 63(6), 311–318.

Cochrane Skin Group. (2022). Solskyddsmedel för att förebygga solbränna och hudcancer hos känslig hud. Cochrane Database of Systematic Reviews.

Europeiska akademin för dermatologi och venereologi (EADV). (olika utgåvor). Tidskrift för Europeiska akademin för dermatologi och venereologi (JEADV).

ECARF (Europeiska centret för allergiforskning) – "Solskydd – vad allergiker bör veta"